Väl värt ett besök
Sommaren 2021 bestämde jag och min fru oss för att köra upp till Lappland och stanna där i ca en veckas tid.
Resan tog sin början i Örebro och fortsatte mot Höga Kusten, där vi tog in på ett trevligt hotell. Efter en god och välbehövlig hotellfrukost styrde vi i riktning mot Kalix för en natts övernattning i de coola igloosarna vid Kalixälven.
Dåvarande ägaren till Ice and light Village, Maarit, tog emot oss med varm hand och berättade historier om både älven och om Kalix. Det var en otroligt fin sommarkväll och vi njöt av tystnaden, maten och att ”bara vara”.
Efter att lite spontant blivit intervjuade av Kalix-TV (som gjorde ett reportage om turism vid igloosarna), fortsatte vår resa mot Kiruna. När vi kom fram hade vi kört ca 130 mil. Vi bestämde oss för att äta lite, ta en rundvandring och fortsätta mot midnattssolstigen från Camp Ripan upp på berget Luossavara. En utsikt som inte var helt fel förstås.
Även en vistelse i Abisko, där vi bestämt oss för att gå en midnattssolsvandring med guide uppför berget Nuolja, var inbokad. Först och främst var själva resan från Kiruna till Abisko ett äventyr i sig. Vi möttes av vackra omgivningar samtidigt som vi njöt av hur allt speglade sig så vackert mot Torneträsk.
När vi kom fram till turiststationen i Abisko, samlades vi och de två guider som skulle ta sig an vår grupp på 10 personer. En liten rolig, om än rätt tragisk upplevelse, var att guiderna poängterande säkerheten och hur viktigt det var att vara rätt klädd eftersom vädret kunde slå om väldigt snabbt och bli rejält kylslaget. Åtta av oss var rejält påpälsade och hade tagit del i de råd vi på förhand fått. Två av deltagarna däremot kom i jeans, gympaskor, tunn skjorta med en tunn axelväst och inget mer än så.
Vid samlingen stod dessa två och bolmade på varsin cigarett och var bestämda över att de skulle ta sig upp, trots guidernas avrådan. Nåväl, vi började gå mot berget och, som vi misstänkte kom vi knappt upp, förrän de började klaga på att det var kallt. Den ena av dem började dessutom känna av smärtor i bröstet efter ungefär halva turen. Guiden ville ta med dem ner igen men de var envisa och skulle minsann gå med upp till toppen. Detta sinkade övriga i gruppen eftersom vi såklart inte ville lämna kvar någon.
Nåväl, på förhand hade vi tänkt oss en milsvid midnattssol-utsikt över den lappländska faunan. Men tji fick vi. Precis som guiderna sagt till oss, slog vädret om rejält och det blev rejält med dimma, regnstänk och allmänt svårt att gå på grund av att terrängen både blev hal och geggig. Vi gick även stundtals genom snö, vilket i sig var surrealistiskt att göra en annars varm junikväll.
Hur som helst, vi nådde toppen, fikade och satt och pratade med varandra innan det blivit dags att vandra en bit ner för att ta linbanan sista biten. Och har man inte gjort detta innan rekommenderas det varmt. Tänk er att, mitt i natten åka sakta ner och begrunda allt vackert samtidigt som det är helt knäpptyst ute. En helt magisk upplevelse.
Runt 02.30 började vi vår resa tillbaka mot Kiruna och det där med vädret…
När vi lämnade Abisko var det fortfarande disigt och ganska ruggigt men efter bara några kilometers körning började det spricka upp. Vi såg då de vackraste himlafärgerna vi någonsin sett. Natt-ljuset över det fantastiska landskapet är något som helt enkelt måste upplevas själv för att man ska förstå. En vacker solnedgång i Örebro med omgivningar kan såklart vara väldigt vacker men är ingenting som går upp mot de otroligt klara färgnyanserna vi upplevde och endast går att uppleva vid pol-breddgrader.
När vi kom fram till hotellet tänkte vi först att vi skulle få lite vila mer vila än vi fick eftersom vi (utöver ovan nämnda midnattssolsvandring ett par timmar tidigare), även vandrat en hel del på andra ställen tidigare under dagen. Men vi ändrade oss och sov endast ett fåtal timmar innan vi åt frukost för att sedan styra kosan mot Nikkaluokta där ännu mer vandring väntade. Vi skulle gå fram och tillbaka till fjällsjön Láddjujávri (Ladtjojaure, där Sveriges högsta berg ligger (Kebnekaise).
Vädret var jättefint och det blev nog lite mer än två mils vandring denna dag innan vi var tillbaka vid parkeringen igen. Vandringen var riktigt härlig och en av höjdpunkterna när vi kom fram, var att beskåda det berömda Lap Dånalds 🙂
Innan vi åkte tillbaka mot Kiruna åt vi en god renburgare på Enoks. Svin(!)dyrt såklart, men helt klart värt det! För övrigt är det väldigt intressant att läsa på om Enok Sarri och den resa familjen gjorde. Sök gärna information på nätet.
Eftersom vi nu hade haft ett par intensiva dygn med mycket vandring och andra härliga upplevelser bestämde vi oss för att duscha, byta om och gå ner till hotellets restaurang för att ta varsin pizza och beställa in en flaska vin, innan vi sov ut ordentligt. För övrigt var det tur att vinet var så gott eftersom pizzorna var totalt smaklösa.
Nästa dag hade vi planerat in en tripp till Jukkasjärvi. Eftersom det var mitt i sommaren hade de förstås inte byggt det världsberömda ishotellet. Däremot har de Icehotel 365, ett året-runt-is-hotell för den som önskar sova i kalla rum. I Jukkasjärvi kan många sevärdheter beskådas. Kyrkan såklart men också samisk konst, rensafari och mycket annat.
Besöket i Kiruna bjöd för övrigt på ännu mer utforskning av staden och ett definitivt måste när man är på besök i Kiruna, är att besöka den vackra kyrkan (flyttas 2025).
Sista natten i Lappland tog vi bilen upp till Luossavara. Där stannade vi i ca 2 timmar och njöt av utsikten innan vi åkte tillbaka till hotellet för ett par timmars sömn. Nu hade det blivit dags att påbörja vår resa tillbaka mot Örebro. Vi hade först tänkt oss en övernattning på vägen hem men ju längre tiden gick bestämde vi oss för att köra de 130 milen tillbaka på en dag i stället och stannade endast för lite mat och toalettbesök. Konstigt nog, trots en härlig men intensiv vecka med lite sömn, var vi båda väldigt pigga.
Om möjlighet ges, ta bilen upp till Lappland i stället för tåg eller flyg. Man upplever så otroligt mycket mera på detta sätt och det var sannerligen inte sista gången vi gjorde denna typ av tripp.
Summa summarum var detta en fantastisk resa som vi sent kommer glömma och vi rekommenderar varmt en Norrlandstripp. Ni möts av kontraster och upplevelser man helt enkelt inte har möjlighet att uppleva på andra ställen i Sverige.
(ytterligare bilder publiceras inom kort).