Dag 1
Min fru och jag tycker både om att resa och att upptäcka nya ting. Sommaren 2021 var inget undantag. Då körde vi bil upp till Lappland. Något jag för övrigt också skrivit ett blogginlägg om.
Resan till Lappland gjorde att vi fick “blodad tand” och vi bestämde oss därför för att, bara ett halvår senare, ta nattåget upp till Lappland. Vi bokade bland annat in oss på norrskensvandring i Abisko samt skoteräventyr och övernattning vid ishotellet i Jukkasjärvi.
Då vi nu fått ordentlig smak på nordliga breddgrader började vi planera för ännu en tripp och efter lite rekande bestämde vi oss för att vi ville köra till Senja, Norges näst största ö.
Innan man gör en resa som den här, är det dock viktigt att tänka på detaljer, stora som små. Därför gjorde vi en packlista och såg till att bocka av allt eftersom. På så sätt fick vi en bra överblick.
Kvällen före avfärd packade vi in så mycket vi kunde i bilen, vilket innebar att vi endast hade lättare bagage att bära ut på morgonen. Det var tur att vi gjorde så eftersom det var skyfall när vi vaknade.
Tidigt på morgonen startade vår resa och vi tänkte nog att regnet skulle lätta om det tag, vilket det gjorde, dock inte förrän 60 mil senare. Regnet var konstant och ibland såg vi ingenting framför oss.
Vi hade planerat ett fikastopp vid Höga Kusten och var såklart glada över att våra regnkläder låg lättåtkomligt (“ut på tur, aldrig sur”). 😀
Vi körde därefter vidare mot Umeå, som var vår första övernattning på resan. När vi lastat ur det som skulle upp till rummet tog vi en skön promenad längs Umeå älv och beskådade den fina stadskärnan.
Vid det här laget hade vi även börjat bli hungriga. Vi gick därför tillbaka till hotellets restaurang, tog varsitt glas öl/vin och njöt av maten innan det var dags att försöka få några timmars sömn.
Maten vi bjöds på (eller ja, snarare betalade för), var varm pastrami med smält nötkött i surdegsbröd, jalapeño-slaw, senapsmajonnäs, provoloneost, parmesan & persilja-pommes frites.
Den andra tallriken fylldes med tryffelpasta pappardele, grädde, parmesan samt vitlöksbrödssmulor. Båda rätterna var väldigt goda.
Uppe på rummet förberedandes för lite sömn, upptäckte vi fisktärnor utanför fönstret. Vad gör då en fotograf? Jo, sätter sig tillrätta på golvet för att komma i höjd för ett bra “skott”. 😁
Ett problem var dock att det var trixigt att få till skärpan eftersom det var ljust ute, vilket i sig inte är några problem, men fönstret, med två glas ett par centimeter från varandra, samt gardiner som reflekterades mot glaset, gjorde att fokuspunkterna bara studsade.
För den som undrar, jo jag provade såklart att fokusera manuellt men… förutom ovanstående bekymmer så rörde ju fågeln på sig precis hela tiden. 🤷
Hur som helst fick jag till åtminstone en bild med hyfsad skärpa. Jag hade också turen att pricka in just det ögonblick då fisktärnan mumsade på en liten munsbit. 😊
Dag 2
Frukosten på hotellet var god och eftersom vi inte hade “mer än” 60 mil att köra dag två bestämde vi oss för att ta det lite lugnt. Vi var ju trots allt på semester och det är ju dumt att stressa bara för att kunna koppla av (ja ni hör ju själva hur paradoxalt det låter). 😄
Regnet som vi sluppit under natten hade nu återvänt. Det fortsatte ösa ner ända till Töre, alltså hällregn i ytterligare 30 mil.
Från Töre väntade därefter en sträcka på cirka 19 mil utan så mycket som en sväng, innan avfartsbytet strax innan Stenbron rastplats. Nu hade vi dock belönats med solsken. ☀️
Vi såg skog och åter skog och stannade till vid polcirkelns värdshus, där vi köpte varsin glass. Något vi nästan ångrar eftersom servicen var allt annat än positiv. Vi möttes av en ointresserad man i kassan som varken sa hej, hejdå, tack eller frågade efter kvitto.
Ytterligare en man som var på plats visslade och skrek både otrevligt och högljutt åt en kund som kom lite för nära privat mark (det fanns dock ingen som helst skylt som påvisade detta).
Först tänkte vi att de båda männen kanske hade en dålig dag (vilket alla kan ha), men efter att ha läst andras recensioner förstår vi att denna typ av bemötande verkar vara vanligt förekommande.
Lite trist faktiskt, särskilt med tanke på vilken utvecklingspotential värdshuset borde kunna ha tack vare det unika läget samt den massturism som årligen passerar.
Viktigt att ha i åtanke dock är att männens beteende inte på något sätt är representativt för allt annat fantastiskt i Norrland och bortsett från denna lilla negativa avvikelse, fortsatte vår resa i samma positiva anda som tidigare. 🙂
Från Polcirkeln dröjde det inte lång tid innan vi stötte på de första renarna. Urgulliga!! 😀 Samtliga trafikanter tog verkligen hänsyn till de fina renarna och lät dem spatsera i sin egna lilla takt tills det var helt säkert att köra förbi.
Väl framme vid ishotellet i Jukkasjärvi, checkade vi in i receptionen där vi mottogs av en trevlig och serviceinriktad medarbetare. Rummet vi hade bokat heter Kaamos Superior. Ett mysigt rum med sköna sängar. Du har dessutom Torne älv rinnandes alldeles intill.
Jukkasjärvi ligger 17 kilometer utanför Kiruna och namnet härstammar från samiskans Čohkkiras, som betyder ungefär ”mötesplats vid vattnet”.
Så här dags hade vi hunnit bli hungriga men eftersom restaurangen ännu inte öppnat för kvällen bestämde vi oss för att göra iordning på mat som vi tillagade i påse genom att hälla i kokande vatten och låta stå ett par minuter. Förvånansvärt gott och mättande faktiskt! Till detta drack vi en god “Leffe”. 🙂
Efteråt vilade vi ett tag men därefter gick vi ut för att beskåda de vackra omgivningarna.
Vi var ute flera gånger under kvällen och självklart även på natten eftersom även Jukkasjärvi hade midnattssol, dock på sista slutklämmen.
Om ni någon gång besöker Jukkasjärvi, passa gärna på att besöka den gamla hembygdsgården samt Jukkasjärvis charmiga lilla kyrka (ej med på bild).
Dag 3
Efter en natt med god men lite för få timmars sömn fortsatte nu vår resa. Vi valde att lägga upp körningen på två längre etapper de två första dagarna för att inte ha lika långt dag tre. Ett klokt val kan vi definitivt säga så här i efterhand.
En av de bästa sakerna med att göra en biltripp är att man passerar väldigt vackra platser och ser så oerhört mycket mera än om man åker tåg eller flyger (även fast dessa också har sina fördelar såklart).
Mellan Kiruna och Abisko är det cirka 10 mil och till Riksgränsen är det ytterligare cirka en halvtimmes körning (37 km). Och under hela denna resa upplever man fantastiska vyer.
Jag skulle kunna göra ett helt eget inlägg om Sveriges vackra flora, fauna samt annat vackert vi stöter på i våra fina landskap, men det får bli vid ett senare tillfälle.
Vi lämnar så småningom Svea Rike och passerar tullstationen vid Riksgränsen, Har man inget att förtulla är det bara att köra vidare.
Den typ av landskapsmiljö vi precis upplevt från Jukkasjärvi till Riksgränsen blir faktiskt ännu vackrare då både höga berg och fjordar visar sig från sin bästa sida så snart vi tagit oss in i Norge.
Inte heller blir det sämre av att Norges slingrande vägar gör så att vi passerar den ena vackra platsen efter den andra, med berg på ena sidan och vatten på den andra. Allt i perfekt symbios.
Viktigt att ha i åtanke när du kör i Norge är att bötesbeloppen för fortkörning, andra trafikbrott etc. är avsevärt mycket högre. Någon fick till exempel betala 12 800 Kr för att ha kört 80 på en 70-sträcka och var tvungen att betala allt på plats. 😱
Sällan har vi varit med om ett så bra trafikflöde dock och oavsett vilket transportmedel du än färdas i, visar man hänsyn på ett helt annat sätt. Naturligtvis spelar de höga bötesbeloppen en stor roll i detta.
I Norge mäter man också snitthastigheten vid vissa sträckor, till skillnad från i Sverige, där folk panikbromsar strax före kameran men däremellan kör mycket fortare än högsta tillåtna hastighet.
När jag ändå är inne på körning är det viktigt att känna till att man betalar Bompeng i Norge. Vi registrerade ett konto på Epass24. Exakt hur mycket man betalar beror på vilken väg man kör samt vilken typ av fordon man använder sig av. Summan går att räkna ut på förhand.
Från det ena till det andra har jag fått frågan om bränslet var dyrare än i Sverige. Ja, det var det! Snittpriset på en liter bensin låg på ca 23,50 norska kronor.
FRAMME VID VÅRT SLUTMÅL
Från Riksgränsen till vårt hotell tog det drygt 4-5 timmar inklusive några bensträckare. Vi möttes av en superfin utsikt och var glada över att vi bokat in hela fyra nätter vid denna fina miljö.
Efter att ha vilat ett litet tag då vi var lite trötta efter att ha kört cirka 170 mil totalt (och inte sovit särskilt mycket), bestämde vi oss för att gå ut för att laga lite mat i vårt medhavda campingkök.
Restaurangen var fullbokad men det gjorde ingenting eftersom vi inte ville känna någon tidspress att komma fram en viss tid. Körningen fick ta den tid det tog. Vi hade dessutom planerat för att laga en del mat själva.
Dels kostar det mesta mer i Norge, mat inget undantag, men det främsta skälet var att vi inte visste exakt var vi skulle befinna oss under dagar och kvällar och således inte ville boka upp oss för något.
+ att det också är en charm att laga mat ute efter en ganska “primitiv” metod och maten smakade faktiskt inte alls illa. 🙂
Måste faktiskt slå ett slag för de produkter vi använde oss av. Dels själva brännaren men också tillbehörssetet.
5 stjärnor av 5 möjliga!
Gasol-behållarna köpte vi här men eftersom vi var osäkra på hur mycket som skulle gå åt, köpte vi på oss betydligt fler behållare än nödvändigt. Det gick inte ens åt en halv behållare… 🫣
Å andra sidan har vi gas som räcker till utflykter för resten av detta år, för hela 2025 och kanske till och med även för 2026. 😅🥳
Senare på kvällen gick vi bort och satte oss på klipporna och tittade ut över midnattssolen tills långt in på småtimmarna innan vi till slut gick och lade oss.
Dag 4-6
Fast det blev en sen natt vaknade vi tidigt. Vi bestämde oss därför för att gå och få i oss lite frukost. Vädret var helt fantastiskt och det var ljuvligt att sitta ute och njuta av både fågelkvitter och kluckandet i vattnet efter att en båt precis lämnat hamnen.
Jag tänkte nu berätta lite om höjdpunkterna på Norge-resan. Det är såklart svårt att välja ut bland allt fint och häftigt vi var med om men ett par saker tänkte jag dela med mig av i alla fall.
ÅNDERDALENS NATIONALPARK
Vi besökte denna vackra park under några timmars tid och parken innehåller alltifrån kärr, frodiga dalar, fjällplatåer till mångsidig flora.
Det finns även stora ytor där träd och annat växtliv lämnas helt orörda. Inte sällan såg vi träd med väldigt spännande och fantasifulla utseenden längs promenadstigarna.
HESTEN
Det tog oss mer än en timme att ta oss från hotellet till Hesten Trail head. GPS:n visade oss upp till själva vandringsområdet men vi blev hänvisade till en parkering en bit bort.
Vi påbörjade vandringen uppför berget som från början är ganska enkel. Mot slutet blir det dock ganska brant och mer “svår-vandrat”. Har man ingen packning går det bättre men har man däremot en tung fotoryggsäck och gassande solsken på det, garanterar jag att svetten lackar.
Men vi tog oss upp! Hurra! Det var värt varenda ledbruten muskel när man väl kom upp och beskådade den fantastiska utsikten. Från Hesten ser du inte bara det världsberömda berget Segla, du har även en magnifik utsikt ut över bland annat Fjordgård, Mefjorden, Inste Kongen samt Korkedalen.
BERGSBOTN
Vid en plattform som går ut från en bergsplatå har man en slåendes utsikt över Bergsfjorden med dess omgivande fjäll. 
Dag 7
Dag 7 hade det blivit dags att lämna Senja och påbörja den 65 mil långa körningen till det ställe vi skulle övernatta på. Det som var extra roligt var att min kära hustru ville överraska mig med boende sista natten och höll det hemligt under hela resan.
Allt gick som smort ända tills hon glömde att sladden från hennes mobil satt kvar i usb-uttaget när hon skrev in adressen på Google maps, vilket alltså innebar att allt kom upp på bilens display, vilket i sin tur innebar att jag också såg vart vi skulle.
Hon uttryckte en millisekund senare ett mycket högljutt, (men ytterst spontant), FAN!! Sedan fick vi oss båda ett gott skratt. 😅
Det här med GPS förresten… Den visade in oss på en mycket märklig väg och vi tvingades köra på en flera mil lång grusväg som vi aldrig trodde skulle ta slut.
Det var dessutom noll täckning på mobilerna under väldigt lång tid så vi kunde inte heller göra annat än att fortsätta mot det håll vi trodde var rätt (tips till nästa resa, se till att införskaffa en vägkarta av papper).
Till slut såg vi en skylt som visade mot Jokkmokk. Vi tänkte att om vi åtminstone kör ditåt så kanske vi får ta en omväg och svänga av vid lämpligt ställe. Vi hade i alla fall bensin så vi klarade oss ca 50 mil till.
Efter mycket om och men kom vi fram, dock senare än beräknat. Den hemliga platsen var alltså Harads och till hotellet Arctic Bath.
När vi parkerat stod vi båda två och häpnade över hur vackert allt var och hur fint Luleälven speglade sig mot den fina omgivningen.
Vi duschade och bytte om lite snabbt i vårt superfina boende, därefter gick vi till restaurangen där min fru på förväg beställt en trerätters middag.
Och jisses så gott allt smakade! Servicen ska inte heller glömma att nämnas. Den var helt enkelt toppen under hela vår vistelse. Så himla trevlig personal som både var personliga samt ytterst professionella.
Vi förstår helt varför Arctic Bath utnämnts till “Small Luxury Hotels of the World”, är med i White Guide, pristagare i “Award of Swedish Lapland 2021” samt fick Tripadvisors “Travelers Choice of 2022”.
Som jag skrev i början av detta blogginlägg så tycker jag och min fru om att resa, vilket således innebär att vi har ganska stor erfarenhet av alltifrån hotell till andra typer av boenden/restauranger.
Arctic Bath levererade högsta poäng inom alla kategorier. Inte för att vi sätter några poäng, annat än för egen del, men i jämförelse med andra ställen vi varit på så är Arctic Bath helt enkelt ett ställe som på ett mycket positivt sätt står ut i mängden.
Personalen, som talade sig varmt om alltifrån Harads, Arctic Bath till hur stolta de var över att samarbeta med lokala aktörer, får en extra stjärna av oss (utöver högsta betyg alltså). 😀
Slutord
Tusen tack för att du tagit dig tid att läsa ända hit. Det uppskattas! ❤️
Då både Sverige och Senja har så vackra vyer överallt är det svårt att plocka ut allt man skulle vilja men jag visar i alla fall ett litet urval av fina platser och upplevelser.
Jag har även tagit drönarbilder med fantastik vy över Lapporten och Lule älv och Arctic Bath, men eftersom jag måste vänta på spridningstillstånd från Lantmäteriet, publicerar jag dessa bilder så snart jag får klartecken.
Jag har även en massa andra bilder att gå igenom och publicerar även dessa i galleriet nedan när de är färdigställda.
Som ni säkert förstår är vyerna i nordligaste Sverige och Norge något som måste upplevas med egna ögon för att man helt ska kunna förstå men förhoppningsvis ger detta inlägg en liten glimt och kanske till och med inspiration för någon annan att göra en liknande resa. 🙂
